Kundtjänst 0171 - 14 22 00
Specialister på hästparasiter
Låga priser
Snabb & säker hantering
Här kan du läsa mer om de vanligaste maskarna och parasiterna - vad de har för biverkningar och hur man tar reda på förekomsten av dem.
Lilla blodmasken – eller rättare sagt; små blodmaskar för det är ett flertal olika arter – är hästens vanligaste parasit.
Stora blodmasken är hästens farligaste parasit. I gruppen ingår egentligen tre arter, men det är bara S.vulgaris larver som vandrar i blodkärlen och därmed kan ställa till så stor skada att hästen kan avlida.
Spolmaskar förekommer främst hos föl och unghästar. Hästar över 2 års ålder är sällan infekterade. Den vuxna masken är vit, spolformad och kan bli ända upp till 50 cm lång.
Bandmasken är vanlig men ger inte så ofta symtom eller problem. Den lever i övergången mellan tunntarm och blindtarm, är platt, ca 3-4 cm lång och 1 cm bred. Kroppen består av många breda och tunna segment.
Styngflugelarver är inte en mask, utan precis som det låter; en fluglarv. Flugan lägger sina ägg främst på hästens framben. Dessa kan man se som små gul-vita, 1-2 mm långa prickar. När äggen kläcks irriteras hästen av larverna och biter sig.
Springmasken är ganska ovanlig. De könsmogna honorna lägger sina ägg runt ändtarmsöppningen och orsakar då ibland en intensiv klåda. När hästen kliar svansen mot t.ex. boxväggar faller äggen ner och hästen kan sedan få i sig de smittfarliga larverna via fodret.
Smittan av fölmaskens larver sker huvudsakligen via stoets mjölk, men fölet kan även infekteras via betet. Larverna kan också penetrera huden för att sedan via blodsystemet och luftvägarna ta sig till tunntarmen, där de utvecklas till vuxna maskar.
Lilla magmasken kan smitta mellan såväl häst som nöt och får. Den är ovanlig och ställer väldigt sällan till problem.
Vuxna honor är hårtunna och kan bli ända upp till 30 cm långa. Hanarna är ca 6-7 cm.
Honorna kan ligga i valnötsstora cystor i framförallt nackbandsligamenten strax framför tornutskotten i manken.
Lungmasken förekommer normalt inte i Sverige. Den är egentligen en åsneparasit och skulle kunna smitta hästar som går ihop med åsnor om dessa är infekterade, men normalt utvecklas de aldrig till vuxna parasiter hos hästen. I de fall de utvecklas till vuxna parasiter är utvecklingstiden 5-6 veckor.
Magmasken lever i magsäckens vägg och dess larver i fuktig hud och sår varsomhelst på hästen. Där kan den orsaka inflammation som ofta förknippas med s.k. ”sommarsår”.
De vuxna parasiterna är vitaktiga och 10-25 mm långa.
Resistens mot de avmaskningspreparat vi har idag är ett stort och växande problem. Ta reda på vad du kan göra för att bromsa den innan det är för sent.