VAD ÄR ETT TRÄCKPROV?

Många djur har mask, det vet nog de flesta, men när det gäller hästar är det inte så enkelt längre att man bara avmaskar när man tror att det behövs! Hästar har mask, har alltid haft och kommer alltid att ha, och det är inget vi ska försöka ändra på! Men vi måste ha en kontroll så att det inte finns för mycket mask och att det inte finns farliga maskar. Det får vi genom att göra TRÄCKPROV!

Vad är då ett träckprov? Maskarna lever och utvecklas i de flesta fall i tarmarna på hästarna. Där släpper honan ut ägg som följer med hästarnas avföring, träck, ut. Det finns flera olika arter av mask, men för de flesta ser livscykeln ut så att när äggen kläcks efter att de kommit ut får hästarna i sig larverna då de betar – och allt börjar om igen! När det gäller ”ofarliga” maskar är det viktigt att se till att smittan inte blir för hög – då kan hästarna må dåligt. Det finns också maskar som orsakar skador och dom måste man bli av med, inte bara från hästen utan även från markerna. För att få reda på vilka och hur mycket mask hästen har måste man göra träckprov.

Varför kan vi då inte bara avmaska? Det finns bara ett fåtal olika substanser mot maskarna. Eftersom vi har avmaskat så mycket och okontrollerat under så lång tid så har maskarna börjat utveckla resistens mot preparaten – de fungerar alltså inte alltid längre! Så, precis som med antibiotikan, måste vi nu spara på de preparat som fortfarande fungerar så att de fortsätter att göra det. Vi ska avmaska när det behövs, men med rätt preparat, mot rätt mask, rätt mängd och vid rätt tidpunkt!

Hur går det till? Vid ett träckprov är det äggen i träcken man analyserar. Man anger mängden i EPG -egg per gram. Det är en ganska grov uppskattning av ett genomsnittsvärde, men man får ändå en bra uppfattning om hur infekterad hästen är av vuxna parasiter. Maskarna blir mer aktiva under sommarhalvåret och det är då man får det troligaste värdet. Lämpligast är att göra ett prov innan man tänkt göra en ev. avmaskning.  Oftast i samband med betessläpp i nya hagar eller innan och efter sommaren. 

Klicka här för att komma till våra analyser

Vilka maskar finns det?

Det är lilla blodmasken som är allra vanligast. Detta är en grupp bestående av ett flertal arter och kallas därför också små blodmaskar. De är 5-15mm långa och gråvita eller rödaktiga. De vuxna maskarna lever i tarmen och deras ägg följer med träcken ut. Dessa kläcks sedan och hästarna får i sig larverna när de betar. Hästen smittar betet och betet smittar hästen!

Andra maskar som kan ses i träckprov är spolmask, fölmask och ibland springmask och bandmask.

Spolmasken är unghästens parasit. Hästar över 2 år har oftast byggt upp en så bra immunitet att de inte längre infekteras. På unghästar är det viktigt att ha kontroll så att de inte bär på en stor mängd spolmask. Föl bör avmaskas förebyggande mot spolmask. Spolmasken är vit, spolformad och kan bli ända upp till 50 cm lång! Därför kan en stor mängd mask lätt täppa till tarmen. Men alla unghästar har inte spolmask, därför är det även här viktigt att först ta reda på om hästen är i behov av en avmaskning eller inte!

Fölen kan tidigt bära på fölmask, men vid fyra månaders ålder brukar den ha försvunnit utan avmaskning!

 Den vanligaste arten av bandmask lever i övergången mellan tunntarm och blindtarm. Den är vit och platt, ca 3-4cm lång och kroppen består av många små segment. Den urskiljer äggen ganska oregelbundet och det behövs därför oftast en annan typ av analys än den man gör vid en EPG-räkning för att lättare hitta ägg.  Bandmasken är ganska vanlig men ställer oftast inte till några symtom eller besvär. Forskning har dock visat att bandmaskförekomst är rätt vanligt vid kolik. Andra symtom skulle kunna vara stört allmänintryck, raggig päls, svullna ben, bukighet etc.

Springmaskhonorna lägger sina ägg runt ändtarmsöppningen och kan därför orsaka klåda. Ibland kan dessa ägg följa med träcken ut och då kan de synas i ett vanligt träckprov, men även här gör man en annan analys för att lättare upptäcka förekomst.

Den mask som är farligast är stora blodmasken. Den ingår också i gruppen blodmaskar men har en lite annorlunda livscykel. Dess larver vandrar i blodkärlen som förser tarmen med blod och kan här ställa till så stor skada att hästen t.o.m. kan avlida! Stora blodmaskens ägg ser likadana ut som de små blodmaskarnas och därför måsta man kläcka äggen för att sedan typa larverna. Detta kallas att man gör en ”odling”. Stora blodmasken är inte särskilt vanlig men man bör absolut någon gång göra en kontroll för att ta reda på om hagarna är infekterade!

Något som det pratas ganska mycket om är styngflugelarver. Det är inte hästens egen parasit utan just som det låter; en fluglarv. Flugan lägger sina ägg på hästens ben eller bringa, det är detta vi brukar se som små gul-vita prickar. När hästen biter sig får den i sig larverna och när de vandrar i munslemhinnan kan de orsaka tandköttsinflammationer. Larverna övervintrar sedan i magsäcken där de sällan ställer till någon skada. Till våren kommer de ut, förpuppas och blir till flugor. Flugorna kan vara väldigt irriterande för hästarna! Larverna är röd-bruna och ca 2cm långa.