Foto Åsa Hall

BIRKIRS ÖGA – HABRONEMA

Trots  att jag har haft hästar sedan 1976, lär man sig nya saker hela tiden....

Problem med rinnande ögon  på sommaren är ju inget konstigt, liksom diverse olika infektioner. Det mesta fixar jag själv, ibland med lite hjälp av veterinär om det är knepigt eller krävs recept på salva eller liknande.

Ett problem har dock  under många år vållat både mig och samtliga inblandade mycket huvudbry:

Gulvita, hårda klumpar i ögonen, vilka verkade vara omöjliga att bli av med helt!?

Det är framför allt  islandshästen Birkir som har drabbats, men jag vet att jag har petat hårda klumpar i ögonvrån till och från redan på 90-talet, på olika hästar.

Bl a  hade hans mormor det flera somrar, men även andra hästar som inte var besläktade. En del fick det flera gånger, medan på andra lyckades vi peta bort de hårda små klumparna och sedan var allt bra igen.

De sitter hårt i inre öronvrån, och man får verkligen peta och skrapa rejält och djupt. En vass nagel, eller till och med en spetsig pincett är det som krävs för att få bort det hårda som sitter fast ganska ordentligt. Ibland blir det som långa gångar, och varteftersom man får bort lite så kommer det fram mer. Ungefär som en rejäl pormask, men hård – och ibland utan slut!

Det är tur att man har snälla och kloka hästar, som förstår att man vill hjälp dem när man håller på.

Innan Birkirs problem började lyckades jag alltid bli av med eländet genom att ihärdigt peta loss de hårda, förkalkade klumparna.

Birkir fick i stället enorma problem under flera somrar, och ingeting hjälpte.

Min veterinär tog hem lite klumpar och studerade i mikroskop, och kunde se att det var död vävnad från något organsikt material, dvs något tidigare levande.

Vi hade kontakt med ett flertal veterinärer, liksom även SVA, SLU, flera parasitlab och parasitologen mm.

Ganska snart fick jag veta att det troligen rörde sig om parasiten Habronema, vars larver hamnar i sår och även gärna ögon genom flugorna på sommaren.

Den allmänna rekommendationen för att bli av med problemet löd:

Avmaska med Ivermectin, och använd flugskydd på ögonen hela sommaren.

En del föreslog också kortison och antibiotika, vilket är helt verkningslöst mot själva parasiten. Dock kan det givetvis användas för sekundärinfektioner som kan bli följden.

Trots rejäla avmaskningar med Ivermectin, kvarstod problemet, år efter år.

Alltid i samma öga.

Framåt sensommaren avtog problemen  för att sedan dyka upp igen under  nästa sommar.

Jag petade dagligen, skrapade, spolade, avmaskade – ja allt som bara var möjligt. Det enda som hade någon effekt var just – att peta och gräva. Djupt!

Stackars duktiga Birkir stod blick still varje dag när jag grävde i han öga med min spetsiga pincett.

Han till och med blödde ganska ordentligt i bland, och någon höst hade skinnet i ögonvrån spruckit upp flera centimeter, så han såg riktigt illa ut. Lyckligtvis läkte det ihop fint under vintern – innan nästa sommars elände började igen....

Alla insatta hävdade att parasiten omöjligt kunde överleva i hästkroppen, att det var en ny smitta varje år.

Jag förnekar det å det bestämdaste, då Birkir fick problemen trots att jag började med  flugskydd för ögen långt innan den första flugan hade vaknat på våren.

En sommar fick han dessuton i bägge ögonen, annars var det alltid i det vänstra.

Inga andra hästar hade liknande problem, även om det var en och annan som fick lite i något öga, men det var lätt att peta bort på ett par dagar.

Jag kände mig otroligt maktlös, okunnig och ledsen för min stackars snälla häst!

Efter många års kamp, och många varierande förslag från olika personer som var insatta i problematiken, hittade jag på internet liknande fall: I Canada, och Saudiarabien!

Där rekommenderades avmaskning med  Moxidektin, vilket finns i Cydectin comp.

Det var lite svårt att få någon veterinär att skriva ut det, då det överallt står att det är Ivermectin som skall användas mot Habronema.

Lyckligtvis fick jag till slut ett recept av en klok veterinär, som insåg problemet.

Det krävdes endast EN avmaskning, så var allt borta!!!

Visserligen var jag tvungen att peta loss klumpar under ytterligare några dagar, men man såg tydligt att ingen ny tillväxt skedde efter första avmaskningen!

För säkerhets skull fick  Birkir ytterligare behandling med Cydectin comp efter några veckor, men han var helt symptomfri då.

Våren efter detta (2016) avmaskades han åter med Cydectin comp, trots att han var ren enligt träckprovet. Det var endast som en säkerhetsåtgärd.

Han har sedan dess varit helt sympromfri, och ögat är helt läkt igen!

Sammanfattning:

Vid allvarlig infektion av Habronema i ögat hjälper inte Ivermectin!

(Det hjälper dock ibland vid lindrigare fall av smitta.)

Moxidektin  (Cydectin Comp) skall användas mot Habronemaklumpar i ögonvrån!

(Även med kombinationen att peta bort döda klumpar)

Min förhoppning är att detta förmedlas till  samtliga ansvariga inom olika områden, för att förhindra onödigt och utdraget lidande för hästar och  dess ägare...!?

Vänliga Hälsningar

Åsa Hall Bergström 

Rallarbackens Islandshästar